Psykofarmaka: Fluoxetin men inte fluvoxamin påverkar foster hos möss
augusti 28, 2008 at 11:26 f m | In Antidepressiva läkemedel, Depression, Forskning, Hjärnan, Psykofarmaka, Ångest | Leave a CommentTags: Serotonin, SSRI
Depressioner och ångestsyndrom är vanliga hos kvinnor i vuxen ålder och de kan bli gravida medan de går på antidepressiv behandling. Vid University Medical Center Utrecht i Nederländerna har man därför undersökt hur två vanliga SSRI-preparat påverkar fostret hos möss, som bedömdes vara jämförbara med människor i detta avseende.
Fluoxetin ökade dödligheten hos fostren dramatiskt. Då mössen vuxit upp märktes förändringar av transportnivåer av serotonin, samt depressiva och ångestrelaterade beteenden. Dödlighet, molekylära förändringar och beteendeförändringar minskade då fluoxetindosen reducerades.
Fluvoxamin gav däremot inga förändringar i dödlighet, transportnivåer av serotonin eller beteenden.
Läs mer på Anxiety Insights >>
eller hitta fulltext på PLoS ONE >>
Sjukvård: Brittiska ungdomar är öppnare via e-mail
augusti 28, 2008 at 10:40 f m | In Barn&Ungdom, Forskning | Leave a CommentTags: Primärvård, Sjukvård
Unga är öppnare när de ska beskriva sina hälsoproblem via e-mail än vid ett läkarbesök, menar forskare vid University of Nottingham. De har undersökt över 60 000 e-mail från unga som sökt hjälp på läkarledda internetsidor. I breven är ungdomarna specifika i sin problembeskrivning och berättar även ofta om svårigheter att tala med andra om dem, i synnerhet föräldrar och läkare. Författarna menar att det är anonymiteten på internet som underlättar kommunikationen. Eventuellt kan e-mail underlätta kontakt med unga i primärvården.
Läs mer på it i vården >>
Forskning: Möss kan lukta sig till rädsla
augusti 28, 2008 at 10:32 f m | In Forskning | Leave a CommentTags: Lukt, Rädsla
Dagens Nyheter skriver om en studie som visat att möss kan lukta sig till rädsla. ”Lukten” kommer ifrån s.k. alarmferomoner som utsöndras vid rädsla för att varna andra av samma art. Vanliga möss som utsätts för alarmferomoner håller sig helt stilla. Det visade sig att möss inte reagerade på alarmferomoner, då man klippt av nerver från Grünebergs ganglion som sitter längst fram i nosen och är en del av luktorganet.
Läs mer på Dagens Nyheter >>
Forskning: Crenotherapy vid behandling av GAD
augusti 27, 2008 at 7:14 e m | In Antidepressiva läkemedel, Forskning, Psykofarmaka, Ångest | Leave a CommentTags: Crenotherapy, GAD, Generaliserad ångeststörning
I en randomiserad, multicentrisk, kontrollerad studie jämfördes s.k. chrenotherapy med paroxetin (SSRI-preparat) vid behandling av generaliserad ångeststörning, GAD. Vid chrenotherapy används mineralvatten, lera och ånga för att behandla sjukdomar, ofta på SPA eller badanläggningar. Båda behandlingarna gav förbättringar, men crenotherapy visade sig vara signifikant bättre än paroxetin. Studien hade dock vissa metodologiska problem, bland annat därför att placebo inte användes.
Crenotherapy har visat på lovande resultat vid behandling av GAD även i tidigare, preliminära studier.
Läs mer på Anxiety Insights >>
Forskning: Kultur formar hur vi ser på ansikten
augusti 26, 2008 at 7:05 e m | In Forskning, Hjärnan, Psykologi | Leave a CommentPsykologer vid University of Glasgow har i en mindre studie visat hur kultur påverkar hur vi ser på ansikten. Personer från östra Asien fokuserar sin blick i mitten av ansikten, medan personer från västvärlden först fokuserar på ögon och sedan munnen. Då fokus ändrats för personer från Asien som bott i Västeuropa under några år, antas dessa skillnader vara kulturella snarare än genetiska.
Läs mer på Wired Science >>
Medicin: Lägre nivåer av BDNF hos deprimerade
augusti 25, 2008 at 6:43 e m | In Antidepressiva läkemedel, Depression, Forskning | 3 CommentsBDNF (brain-derived neurotrophic factor) är ett protein ansvarigt för tillväxt och överlevnad av nervceller under utvecklingen, men också för att underhålla nervceller hos vuxna. En metaanalys av 11 studier gav starkt stöd för att nivåer av serum-BDNF är lägre hos deprimerade personer än hos icke-deprimerade personer. Dessutom visade metaanlalys att nivåer av serum-BDNF blev signifikant högre efter depressionsbehandling.
Läs mer på Anxiety Insights >>
Forskning: Dopamin håller oss vakna vid sömnbrist
augusti 22, 2008 at 5:45 e m | In Forskning, Hjärnan, Sömn, Sömnsvårigheter | 3 CommentsTags: Dopamin, Sömn, Sömnbrist
Dopamin hjälper till att hålla personer med sömnbrist vakna, enligt forskare från the National Institute on Drug Abuse. Dopamin är en signalsubstans och en del av hjärnans belöningssystem, vilken får oss att må bra och även främjar vakenhet. Fynden tyder på att dopamin naturligt ökar när en person lider av sömnbrist, som ett sätt att motverka ett ökat behov av sömn. Olika stor utsöndring av dopamin hos olika personer kan förklara variationer i hur man påverkas av sömnbrist.
Läs mer på Science News >>
Forskning: Ljud hjälper oss att se
augusti 22, 2008 at 5:41 e m | In Forskning, Hjärnan | Leave a CommentLive Science presenterar forskningsresultat som tyder på att hjärnans visuella system används vid bearbetning av ljud och att ljud hjälper oss att se. Studien genomfördes på apor som snabbare upptäckte visuella stimuli i samband med att ljud spelades upp. Studien mätte såväl reaktionsförmåga som hjärnaktivitet.
Läs mer på Live Science >>
KI: Kirurgiskt ingrepp vid svåra tvångssyndrom god långsiktig effekt
augusti 20, 2008 at 9:53 f m | In Forskning, Panik, Panikångest, Psykiatri, Svensk sjukvård, Ångest | Leave a CommentTags: Apati, Ångestsyndrom, Capsulotomi, Christian Ruck, Inkontinens, KI
Forskare från Karolinska Institutet i Stockholm har studerat patienter som blivit behandlade för svår ångessyndrom med capsulotomi, ett neurokirurgiskt ingrepp där man skär av nervtrådar i en djupt liggande del av hjärnan. Resultatet av studien som publicerats i tidskriften Archives of General Psychiatry visar att mer än hälften av patienterna blir bättre av behandlingen och att förbättringen även håller i sig lång tid efter ingreppet. Dock finns det risk för biverkningar som till exempel inkontinens eller apati.
”Jag tror att man kan ha underskattat riskerna med capsulotomi. Mer forskning behövs om förfinade metoder för att bestämma operationsområdet. Vår analys av operationsområdena på magnetkamera antyder att operationer skulle kunna bli effektivare och säkrare om man gjorde operationer med mindre utbredning. Det är mycket viktigt att hitta fungerande och säkra behandlingar för de svårast sjuka.” (Forskaren Christian Rück)
Läs mer på Karolinska Institutets hemsida >>
Forskning: Studie indikerar att lyckliga personer lever längre än olyckliga
augusti 19, 2008 at 3:53 e m | In Forskning, Mental hälsa | Leave a CommentTags: Lycka, Lyckonivå, Olycka
För redan sjukliga personer har lyckonivå lite påverkan på livslängden men för friska personer är medellivslängden 7,5-10 år längre för de som är lyckliga än för de som är olyckliga. Studien presenteras i septemberutgåvan av Journal of Happiness Studies och är genomförd av professor Ruut Veenhoven, verksam vid Erasmus University i Rotterdam.
Läs mer på Dagens Medicin >>
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.


